tisdag 11 september 2012

DESIGNKONCEPTET FÖR MULLBÄRSBACKEN


Den 30 augusti hade vi ett möte på Garaget, Lönngatan 30 i Malmö, för att knyta ihop VISIONEN som vi har arbetat fram med den kännedom om platsen som vi har fått när vi har ritat kartan över området. Närvarande var Per-Jan Malmö Pehrsson, Mats Håkansson, Arne Jansson, Anna Morgardt, Jacquelin Nilsson, Hampus Möller och Esbjörn Wandt. 


Resultatet blev följande konceptformulering:



KONCEPT
Hjärtat i Mullbärsbacken utgörs av en samlingsplats mitt inne i dungen. Ökat ljusinsläpp genom fläckvis utglesning av trädskiktet ger livsutrymme för enstaka frukt-och nötträd, bärbuskar och en undervegetation av ätliga växter. I det konvexa skogsbrynet, ersätts en del av de befintliga växterna med, ätliga brynväxter, som nås med stigar inifrån dungen.
 

Vi strävar efter att använda oss av enkla medel och att göra så små ingrepp som möjligt. Vi vill utnyttja resurserna på platsen eller i dess närhet i så hög utsträckning som möjligt.

Design för minimerad skötsel

1. Trädens skugga
En strategi för att nå detta är att vi drar nytta av trädens skugga för att hämma oönskad växtlighet.  Det gör vi t.ex. genom att .

-         anlägga stigarna under träden. Vi stammar upp en del träd och tar bort buskar där stigen skall gå. Stigarna som leder till de ätliga växterna i skogsbrynet utgår från samlingsplatsen och förbinds eventuellt med en stig utmed skogsbrynet (men inne i skogen). Från den går det sedan stigar ut genom öppningar till ljuset.  

-         att behålla områden som ”sköter sig själva”. Vi tar inte bort växter i onödan, så att det släpps in ljus, som sätter igång ”okontrollerad” växtlighet i markskiktet.

-         vi får ett lättskött ört och buskskikt inne i dungen. Vi satsar mycket på skuggtåliga växter inne i ”skogen”. Det kommer att vara relativt lätt att hjälpa dessa att stå emot konkurrens från andra växter.
 
2. Fyllda nischer
-         När vi vill ha in ätliga växter ersätter vi de befintliga med dessa, eller tvärtom, om vi hugger ner träd så ser vi till att fylla ut ljusgläntan med ätliga växter. Vi undviker att hugga ner växtlighet om vi inte kan ersätta den med något annat. (Inom något område kan man eventuellt tänka sig att man låter det komma in ny växtlighet, som vi sköter genom röjning eller slåtter.)

FRÅGA: VILL GATUKONTORET ATT VI GLESAR UT TRÄDEN MER FÖR ATT OMRÅDET SKALL KÄNNAS SÄKRARE?

Genomförande

  1. Mötesplatsen
Iordningsställa en mötesplats i den centrala delen av dungen.
      Glesa ut beståndet av träd.
     Göra en eldstad med stockar runt om som sittplatser. Trästockarna får vi från de utgallrade träden.
      Eldstaden kan bestå av ett stort betongrör nedsänkt i marken. (För att minska risken för eldsvåda.)
FÅR VI HA ELDSTAD DÄR?
      Någon typ av regnskydd? Segelduk eller liknande. I olika sektioner liknande de i Ängsbacka.
      Gatukontoret har beställt liknande från ett företag i Limhamn.Dessa är antagligen dyra.
                                            Vi vill ha enkla billiga lösningar.
     Enkla konstruktioner där vi i så stor utsträckning som möjligt använder oss av  lokalt materia: Kubb och   lera.
VAR FÅR VI TAG PÅ LERA? FINNS DET NÅGONSTANS BLAND JORDMASSORNA I LINDÄNGELUND?

  1. Plantera in en undervegetation av ätliga skuggtåliga växter.
Vi tar bort träd som av olika skäl inte är så lämpliga.
VILKA KRITERIER GÅR VI EFTER NÄR VI GALLRAR UT I DET BEFINTLIGA BESTÅNDET?


För att förhindra rotkonkurrens från träden den första tiden, täcker vi marken med tidningar, som bildar en tillfällig rotbarriär. Vi lägger jord ovanpå tidningarna. I första hand ser vi vad vi har för jord på området som vi kan använda. När vi gräver hålor någonstans kan vi använda den jorden. Vi hör också med fastighetskontoret om vi kan få ta hand om matjord som schaktas bort någonstans. Vi kompletterar med gödsel från någon hästgård i närheten, t.ex. Almviks djurfritidsgård. Eventuellt kan vi få löv från kommunteknik. Men den är i regel bemängd med skräp.
VILKA VÄXTER SKALL VI PROVA?

  1. Planterar intressanta ”skogsträd” inne i dungen
VILKA TRÄD KAN MAN TÄNKA SIG? PAWPAW? NÖTTRÄD?

  1. Göra stigar

Markera var stigarna skall gå.
HUR MARKERAR VI DET?
Röjer i stigarna.
När stigarna når ut i solbelysta områden planterar vi en kant av tuffa växter längs stigen. Dessa hjälper oss att hålla undan invaderande växter i gångarna.
VILKA VÄXTER SKALL DET VARA?

  1. Plantera in ätliga växter i skogsbrynet.
Vi röjer bort en del av den befintliga vegetationen och fyller små områden med skogsträdgårdsväxter. Träd, buskar och robusta perenna grönsaker.
VILKA TRÄD?
VILKA BUSKAR?
VILKA PERENNER?

  1. Vattentillgången?
MÅSTE DISKUTERAS MER

IDÉER:
Vi använder häst när vi drar flyttar stockarna i dungen.
Vi bevarar högstubbar – för biologiskt mångfald och för klätterväxter.
Vi lägger stockar på marken för att öka den biologiska mångfalden. (Kan kanske passa på att göra intressanta konsruktioner?)


VAD GÖR VI NÄRMAST?
Jordprover
Esbjörn diskuterar med jordanlysföretag och olika förvaltningar i Malmö stad om vad vi skall göra när det gäller jordprover.

Nästa möte
Nästa planeringsmöte har vi torsdagen den 13 september kl.17.00. Då träffas vi i Mullbärsbacken.

Inspirationsbesök i Köpenhamn
Studiebesök i Köpenhamn den 29 september. Vi tittar på lekplatser, samlingsplatser, naturum och liknande, som kan ge oss inspiration för utformningen av Mullbärsbacken.  Anna Mogardt är samordnare för resan.